fredag 30 september 2016

BLOGG 3

BLOGG 3

Jag ser på det vidgade språkbegreppet som något som är väldigt viktigt. Jag är fortfarande lite kluven om jag ska säga nödvändigt. Där någonstans är jag, nästan nödvändigt men iaf väldigt viktigt. Tiden går bara snabbare och snabbare, det är svårt att hinna med. Även som en relativt ung själ i denna världen så får språket och sättet vi kommunicerar med varandra på en att känna sig gammal, som att man inte hänger med i dessa nymodigheter.

Detta kan ofta mötas med motstånd. Jag tror att det är pga att vi identifierar oss med det språk vi har och använder. Och då något nytt kliver in som hävdar att jag är här, jag är riktig och jag kommer att förbli. Då vill vi automatiskt skydda vår identitet för att vi känner att den blir hotad.

Givetvis kan vi komma över dessa tankar med lite sunt förnuft men det ger en liten bild av den uppförsbacken som det vidgade språkbegreppet har.

Nu pratade jag främst om nymodigheter. Bildspråket vilket egentligen är mer relevant till detta blogginlägg skulle jag inte tro möter motstånd på samma sätt som ord som ”lol” eller att använda särskilda appar för kommunikation. I det vidgade språkbegreppet då vi talar om bildspråket så tror jag att det ställs mot skriftspråket vilket i mångas ögon anses dominera den kommunikativa sfären. Det är svårt att argumentera emot det då det är så etablerat. Jag känner att mycket mer tid, tankar och engagemang bör ges åt bildspråket då det kan förmedla tankar och information på ett annat sätt. Möjligtvis ett bredare, djupare sätt. Ett sätt som är mer tolkningsbart och mer fritt. Bildspråket blir allt mer relevant i vårt samhälle också, då fler symboler används och hela internet generationen med emojis kan delta i en konversation.

Referens

Caroline Lidberg, Att läsa och skriva, kapitel Språk och kommunikation.

Verkastadsveckan
Jag måste säga att jag är lite besviken. Jag hade bildskapande där vi använde oss av program som photoshop, illustraitor och InDesign. Det kändes dels som att ”lärarna” inte hade så himla bra koll på programmen. Dels som att de inte riktigt hade någon bra planering på vad vi skulle göra. Som tur var så va dom väldigt trevliga. Det är möjligt att denna kritiken kommer pga att jag har tidigare arbetat en hel del i photoshop och gått flera lektioner i det. Och jag kände att min kunskap inom det fick mig att tycka att de de valde att lära ut var en konstigt sätt att gå.

Men processen för min del gick till på detta viset. Jag valde en bild som jag hade tagit på museet. Jag hade en idé om hur jag skulle appropriera den, men ju längre in vi kom under verkstadsveckan så tyckte jag mindre om idén och tiden höll på att försvinna, samt att min idé hade inget med dataprogrammen att göra.

Så jag satte mig en dag och bara började free flowa. Och så växte det fram en planet i rymden med gamla runstenar på.




När jag var klar tänkte jag: ok, nu har jag gjort något helt oplanerat och det blev detta. Jag tittade på den och var inte helt nöjd. Så då tänkte jag: ok, nu ska jag planera att göra något specifikt. Så jag bestämde mig för att göra en internet humor inspirerad bild. Så jag klippte ut en person i min bild. Och gjorde om den på olika sätt så att det blev olika händelser i varje bild. Detta fick mig att le en hel del och jag blev väldigt nöjd med helheten av mina två approprieringar av bilden.     


fredag 16 september 2016

BLOGG 2

BLOGG 2

Jag har länge velat lära mig göra/rita serier. Jag har några vänner som är väldigt duktiga på det men det har aldrig blivit av. Jag såg riktigt mycket fram emot workshopen i serieteckning men då den inte blev av så hade jag inte tålamod kvar och bestämde mig för att lära mig själv. Jag har jobbat en del med film tidigare och håll på med storyboards i samband med det så därifrån har jag lite erfarenhet.

Jag gjorde några ritningar på huvudrollen i min serie. Allt som allt så blev jag väldigt nöjd med min serie och har faktiskt fått upp ett nytt fräscht intresse för att skapa fler serier. Jag tycker verkligen om då det är flera bilder som för en berättelse eller något framåt. Det är ganska stor skillnad på det och på en enstaka bild, fast i tid och rymd....




Något annat som också är flera bilder är ju animation och stop-motion. På något sätt så kommer bilderna till liv när vi sätter dom på ett sätt som gör dem rörande. Om vi till exempel kollar upp mot molnen så ser de stilla ut, men det är de inte. Sitter du där i en halvtimme och filmar dem, sedan så spelar du upp det du filmat fast med snabb hastighet så ser man väldigt tydligt att molnen inte står stilla alls. Men vår bild av moln är stilla. När vi tänker på regn så tänker vi generellt inte på något som är stilla, vi föreställer oss och tänker att något är i rörelse, förmodligen på väg ner mot oss.


Så jag uppskattar verkligen flera bilder just på det sättet att det kan förmedla ett tydligare budskap som är närmare vår verklighet.

Jag och Sean jobbade ihop med stop-motion. Vi valde att göra en reklamfilm för planeten jorden. Det hela gick väldigt bra. Ganska snabbt kom vi överens om att det hade varit häftigt att skapa en snurrande jord ute i rymden. Vi använde små svarta tavlor och kritor för att skapa rymden och stjärnorna. Vi använde lera för att skapa jorden och så försökte vi få kontinenterna att bli så sanna som möjligt.



Nu i efterhand så tycker jag att vi hade kunnat skapa en måne också, Jag känner att det hade gett mer visuellt underhållande. Jag tycker även att vi skulle tagit fler bilder och fått det mer glidit och finslipat, mindre hakigt helt enkelt.

Varför ska eleverna i skolan lära sig detta i bild? I läroplanen lgr11 står det att ”kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. Genom att arbeta med olika sorters bilder kan människor utveckla sin kreativitet och bildskapande förmåga.”

undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.”

elever ska ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer” hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer, ja, jag vet inte vad mer man kan säga om det. Där passar stop-motion in perfekt. Olika metoder, olika material och olika uttrycksformer.

undervisningen ska bidra till att elever utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier.” som jag påstod tidigare så får du mer utav flera bilder som har med varandra att göra. Möjligtvis ett tydligare budskap kan ges.


En av de viktigaste sakerna som arbete i stop-motion bidrar till är att:
Eleverna ska utveckla sin förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap”



fredag 9 september 2016

Frottage och Cirklar

Vi har gnuggat och gnuggat och skapat något utav det vi har gnuggat. Detta var första gången som jag har utövat frottage. Jag blev väldigt positivt överraskad av den känslan man får då man gnuggar och ser att en bild kommer fram. Trotts att man gör mer eller mindre samma rörelse på alla papper för att få fram bilden så kan det bli en helt annorlunda bild. Det kändes på något sätt som att det var en själv som hade skapat det lejonet (Göteborgs vapen), och på ett sätt så gjorde man det.

Denna tekniken att få fram bilder skulle jag tro är en väldigt bra övning att göra i början av terminen med en klass. Då det är relativt enkelt att skapa något som tilltalar det estetiska ögat. På detta vis så hamnar all på en mer jämn nivå. Detta bygger trygghet i klassen då känslan av att inte våga pga att man tycker att någon är bättre än en själv inte har kunnat visas. Givetvis ska alla få sikta mot sin högsta potential, men i början för klassens trygghet kan detta vara en bra övning.





Sedan satte vi ihop bilderna till ett kollage. Vi gjorde ett träd av den platsen vi var på (götaplatsen). Vi motiverade det genom att skapa något som vi tyckte saknades på platsen. Utav götaplatsen gjorde vi ett träd, vi tog det som fanns där och skapade något som inte fanns där. Detta var en häftig tanke tyckte vi alla i gruppen och hade även kunnat vara en sätt att ta ann mer politiska frågor möjligtvis. T.ex. att om elever vill utövar Frottage på skolgården så kan de sedan få i uppgift att skapa en ny/bättre/annorlunda/mer anpassad skolgård som de vill ha/se.




Enso. Jag älskar cirklar. När jag fick höra att vi skulle arbeta med cirklar så blev jag givetvis väldigt glad. Den typ av övningen med cirklar som vi gjorde heter Enso. Vi skulle enskilt måla en cirkel på ett papper då vi försöker att vara i ett tillstånd av nuet. Att ha ett fritt, tomt sinne och fina lugn i övningen.

Jag tyckte väldigt mycket om denna övningen, men jag blev lite frustrerad då jag tyckte att jag bara gjorde en Enso som jag var nöjd med. Här lärde jag mig några saker. Dels att ju mer tid och övning jag lägger ner på något desto bättre kommer jag bli på det. Men också att ingen cirkel är bättre än den andre. I klassen gjorde vi en övning där vi sedan skulle sätta egenskaper till de olika cirklarna. Denna övningen hjälpte en att få mer känsla och förståelse och acceptans för de cirklarna som blev inte som man hade tänkt sig.


Jag tror att det är en bra övning för kropp och själ, men jag har svårt att se hur den kan övas en längre tid med barn. Det känns lite som att den kunskapen som är runt omkring Enso är för mogen för barn i låg och mellan stadiet. Men hej, jag kan ha fel. En bra lärare kan säkert väcka intresset och respektfullt deltagande i Enso.    



BLOGG1

Från att jag fick reda på att jag skulle studera till bildlärare denna terminen så har jag varit väldigt glad och sett fram emot att hålla på med bild och lära mig mycket om det. Då jag tycker om att rita och vill gärna kunna mer kring det på alla sett så är denna kursen väldigt givande.

Jag märkte ganska snabbt dock att mina förväntningar om att lära mig nya sätt att rita på, handlade mer om min egen utveckling inom det, än att bli lärd ett korrekt sätt att göra en viss övning på.

Det har varit mycket mer fokus på att alla kan rita, alla ska våga och vara bekväma i bildskapandet. En bra övning vi gjorde tidigt i kursen var att vi skulle rita av en person, med ens icke dominerande hand samtidigt som vi inte fick kolla på de papper vi ritade på. Alla sattes direkt på en och samma nivå där det var helt okej och acceptabelt att inte rita ”bra”. Bra existerade inte på samma sätt det handlade mer om att det var roligt. Ibland såg jag större leenden åt en bild som kanske skulle anses väldigt dålig än en bild som lyckades träffa närmare målet.

Det viktigaste jag tar med mig än så länge i denna kursen är trygghet. Som bildlärare så är det otroligt viktigt att eleverna känner sig trygga i att skapa bilder. Att den traditionella duktiga konstnären inte är den ändå och att det är inte just den bildläraren och skolan letar efter. Bildläraren och skolan letar efter vad varje elev har att ge, oavsett hur det ser ut, för det finns inget rätt och inget fel i den sammanhanget. Det gäller att skapa en sån miljö och atmosfär som bidrar till den trygghetskänslan eleverna kan behöva i bildlektionen.

Givetvis så har jag lärt mig en hel del om olika färger och deras kontraster och hur fler färger kan skapas av färger. Detta framförallt då vi målade med akvarellfärger, vilket var utmanande och roligt.






onsdag 7 september 2016


Mitt första självporträtt :)
Det känns som det är en av de små sakerna som borde finnas på folks buckeltlist.